Den offentliga omställnings­organisationen skapar därmed en grundläggande likvärdighet mellan de som omfattas av kollektivavtal och de som inte gör det.

I "januariöverenskommelsen" beslöts att när arbetsmarknadens parter når en överenskommelse om bland annat LAS skulle regeringen lägga fram förslag i linje med parternas överenskommelse.

Beslutet blev en reformerad arbetsrätt, ett nytt omställnings­studiestöd och ett nytt offentligt grundläggande omställnings- och kompetensstöd som infördes under 2022.

Lag (2022:850) om grundläggande omställnings- och kompetensstöd, riksdagens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Omställnings­organisationernas historia

Sverige har en tradition av aktiv strukturomvandling och hantering av konjunkturcykler där omställning på arbetsmarknaden måste fungera smidigt. Formerna för det stöd som ges till arbetstagare vid omställning, från ett arbete till ett annat, har vuxit fram under lång tid. De omställningsavtal som förhandlats fram sedan 1970-talet är en form av kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter som innebär att anställda som blir uppsagda kan få ekonomiskt stöd och hjälp att hitta en ny anställning eller börja studera.

Från början var dessa avtal tänkta som ett tillfälligt komplement till Arbetsförmedlingen. Idag, i och med den offentliga omställnings­organisationen för arbetstagare utan kollektivavtal, omfattas i stort sett hela den svenska arbetsmarknaden av omställnings- och kompetensstöd. Arbetsförmedlingens fokus och uppdrag är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad samt att rusta dem som befinner sig längst från arbetsmarknaden till skillnad från omställnings­organisationerna som enbart arbetar med dem som är yrkesverksamma.

Sverige har, med sin svenska arbetsmarknadsmodell och omställningsavtal, unika lösningar ur ett EU-perspektiv.

Kammarkollegiet har fått i uppdrag att tillhandahålla ett grundläggande omställnings- och kompetensstöd till arbetstagare på arbetsplatser utan kollektivavtal.